Immateriella rättigheter i Indien: så skyddar du din IP
Indien har varit medlem i WIPO (World Intellectual Property Organization) i nästan 50 år, vilket innebär att de flesta lagar om immateriella rättigheter i Indien håller internationell standard och att indiska domstolar relativt snabbt kan bevilja interimistiska förelägganden vid intrång. Men vilka möjligheter har du att skydda dina patent, varumärken, upphovsrätter och mönster när du etablerar din verksamhet i Indien? Vårt juristteam guidar dig genom dem.
Registrering av immateriella rättigheter (IP) i Indien
Immateriella rättigheter i Indien regleras av olika lagar, inklusive Trademarks Act 1999, Copyright Act 1957, The Patents Act 1970, The Designs Act, The Geographical Indications Act 1999 och The Customs Act, 1962. Dessa lagar tillhandahåller ett system av rättsmedel för att göra IP-rättigheter gällande.
De flesta typer av IP, såsom patent, varumärken eller mönster, kan registreras online hos Office of the Controller General of Patents, Designs and Trademarks. Registreringsprocessen och de dokument som krävs varierar beroende på vilken typ av IP du registrerar, men i alla fall behöver du förbereda följande dokumentation:
- Ansökningsformulär: Det indiska IP-kontoret använder specifika formulär för varje typ av IP (patent – formulär 1, varumärke – formulär TM-1 osv.).
- Sökandeinformation: Ditt företags namn, adress och kontaktuppgifter.
- Ägarbevis: Dokument som styrker ditt ägarskap av IP:n. Detta kan till exempel vara dokument som beskriver uppfinningen vid ett patent.
- Fullmakt (om tillämpligt): Om du anlitar ett IP-ombud för att lämna in registreringen (till exempel en indisk IP-jurist) behöver du bifoga en fullmakt så att den personen kan representera dig.
- Specifikation/beskrivning: En detaljerad beskrivning av IP:n, beroende på typ. För patent är detta den fullständiga specifikationen som beskriver uppfinningen.
- Avgifter: Det indiska IP-kontoret tar ut avgifter för registreringsansökningar. Avgifterna varierar beroende på vilken typ av IP du registrerar. Varumärkesregistrering kostar vanligtvis mellan 4 000 och 10 000 INR (45 till 115 dollar). Patentregistrering är dyrare, vanligtvis mellan 15 000 och 50 000 INR (170 till 560 dollar). Det rekommenderas att anlita en indisk IP-jurist för din registrering som är bekant med den nödvändiga dokumentationen för utländska bolag, så att du kan vara säker på att du inte ådrar dig onödiga kostnader eller förseningar.
Sekretessavtal (NDA)
Kommersiella affärsstrategier såsom affärshemligheter, know-how, produktionsmetoder eller varje form av information som hålls konfidentiell för att bibehålla ett övertag gentemot konkurrenter faller under affärshemligheter. Indien har ingen laglig eller rättslig grund som garanterar skydd av affärshemligheter. Det är därför viktigt att du, om du ska samarbeta med en partner i Indien, själv vidtar åtgärder för att skydda denna IP. Det gör du genom att komma överens med din/dina partner(s) och dokumentera detta i ett sekretessavtal (NDA).
All konfidentiell information som inte kan registreras som patent, varumärke, upphovsrätt eller mönster hos det indiska IP-kontoret måste därför skyddas i ett NDA. Ett NDA kan användas för att utbyta konfidentiell information, till exempel information i samband med förhandlingar om att förvärva ett annat bolag eller för att diskutera ett patent. Om det förväntas att konfidentiell information kommer att delas för att bedriva affärsverksamhet eller samarbeta, säkerställer ett NDA att denna information inte avslöjas för utomstående. Ett NDA bör åtminstone innehålla följande information:
1. Inblandade parter
Identifiera tydligt båda parterna i avtalet: IP-ägaren (som delar konfidentiell information) och den mottagande parten (som tar emot konfidentiell information). Inkludera fullständiga juridiska namn, adresser och kontaktuppgifter.
2. Definition av konfidentiell information
Definiera vad som utgör “konfidentiell information” i NDA:t. Använd tydligt och koncist språk som omfattar den typ av information du vill skydda. Överväg att inkludera exempel, men undvik en alltför omfattande lista. Reglera huruvida information som självständigt utvecklats av den mottagande parten också anses konfidentiell.
3. Sekretesskyldigheter
Beskriv den mottagande partens skyldigheter att bevara sekretessen för den avslöjade informationen. Inkludera begränsningar för användning, avslöjande och delning av den konfidentiella informationen. Undantag för tillåten användning kan inkluderas, exempelvis för syftet med det avsedda samarbetet eller avslöjande som krävs enligt lag.
4. Varaktighet och uppsägning
Fastställ varaktigheten för sekretesskyldigheterna. Detta kan vara en fast period eller tills informationen blir offentlig. Ange under vilka villkor NDA:t kan sägas upp av endera parten.
5. Konsekvenser vid brott mot NDA:t
Beskriv de potentiella konsekvenserna om den mottagande parten bryter mot NDA:t. Detta kan inkludera interimistiskt föreläggande (ett domstolsbeslut för att förhindra avslöjande) eller skadestånd.
6. Tvistlösning
Fastställ en mekanism för att lösa tvister som uppstår från NDA:t. Detta kan vara förhandling, medling eller skiljeförfarande.
7. Tillämplig lag och jurisdiktion
Ange den rättsliga jurisdiktion som gäller för tolkningen och verkställandet av NDA:t.
Även i detta fall rekommenderas det starkt att du anlitar en indisk IP-jurist som är bekant med lokala IP-regler och har erfarenhet av att utarbeta NDA:er för samarbeten mellan indiska och europeiska partner. Detta förhindrar att du missar viktiga delar.
Överenskommelser om skapandet av ny IP
Ett NDA kan också innehålla överenskommelser om användningen av en Background IP. Detta är den immateriella egendom som ett bolag redan har innan det börjar samarbeta med en part i Indien. I ett samarbete kommer bolaget gemensamt att utveckla ny immateriell egendom (IP). Det är därför viktigt att tydligt dokumentera överenskommelser om användningen av den nya IP:n.
Detta är viktigt i Indien eftersom mycket av den teknik som kommer till Indien från Europa behöver anpassas eller lokaliseras, antingen för att sänka kostnaden eller för att göra den funktionell i den indiska kontexten. Utan tydliga överenskommelser om den nya IP:n kommer denna IP att vara öppen för intrång från andra. Det kommer att vara mycket svårt i ett senare skede att skydda den IP:n eller att bestrida att IP:n utvecklades utifrån bakgrundstekniken.
Provisional Patent Application (PPA)
För affärshemligheter som ett utländskt bolag vill dela med en indisk partner kan även en PPA-registrering användas: en Provisional Patent Application. Detta är ett juridiskt verktyg som inte finns i Europa, men som används flitigt i länder som Indien, USA och Sydafrika som ett extra skyddsmedel. Ett PPA innebär att en ägare av konfidentiell information (både patent och oregistrerade affärshemligheter) kan registrera denna information konfidentiellt och under sekretess hos det indiska IP-kontoret. De utfärdar ett intyg som anger att ägaren har lämnat in sin information på ett visst datum. Denna information kommer, till skillnad från formella patentansökningar, aldrig att offentliggöras.
PPA-intyget kan bifogas som en bilaga till ett NDA för att när som helst kunna visa att den delade informationen härrör från den europeiska parten vid samarbetets start och är bekräftad som sådan av det indiska IP-kontoret. Detta ger en extra stark signal till den indiska parten att respektera sekretessen. Det underlättar också rättsliga åtgärder, eftersom det kan visas att allt möjligt har gjorts för att skydda informationen. Ett PPA kan användas för alla former av konfidentiell information. Efter att PPA-registreringen har löpt ut (12 månader) måste den europeiska och den indiska partnern upprätta en förklaring om att informationen fortsatt kommer att skyddas av de båda parterna i framtiden. Detta är ett extra påvisbart åtagande från den indiska parten som garanterar skydd och kan användas i ett värsta scenario för formella åtgärder.
Due diligence
Innan ett bolag gör affärer med en indisk affärspartner är det viktigt att låta bakgrunden hos denna indiska part granskas noggrant. Due diligence hjälper till att fatta rätt beslut och begränsa de risker som är förknippade med affärstransaktionen. Mycket av due diligence-processen kan göras online. Viktiga informationskällor är Ministry of Corporate Affairs (MCA), som reglerar affärsverksamhet i Indien. Alla bolag i Indien måste lämna in sina finansiella rapporter och aktieägaruppgifter till MCA.
Ytterligare information kan hämtas från webbplatsen för Credit Information Bureau India Limited (CIBIL). Här kan kredithistoriken för en individ, ett bolag eller ett partnerskap konsulteras. Eventuella tvister/mål som väckts mot dem nämns här, liksom om de någonsin tidigare har förklarats vara en “wilful defaulter”. Slutligen kan även branschorganisationen för den sektor bolaget verkar inom vara en intressant informationskälla.
